Forum för
levande historia
20 år

Text om FLH

Därför använder Forum för levande historia typsnittet Sabon

I ett försök att utradera alla visuella uttryck som ansågs strida mot tyska värderingar fängslade NSDAP typografen och formgivaren Jan Tschichold.

Jan Tschichold är en av våra mest kända och in­flytelserika typografer och formgivare. Han verkade i Tyskland under andra världskriget och hans liv har präglats djupt av nazismen.

1925 undervisade Tschichold i design och typo­grafi i München. Influerad av rysk konstuktivism och Bauhaus-rörelsen förespråkade han en formgivning fri från ”dekorativt överflöd” som kom från art noveau-estetiken. Detta var raka motsatsen till NSDAP:s visioner om att ”utländska” influenser skulle städas bort till förmån för ett återställande av germanska traditioner, och Tschichold sågs därför som ett hot mot det tyska arvet.

1933, tio dagar efter att NSDAP tog makten, fängslades Tschichold och hans fru Edith. ­Under gripandet hittades sovjetiska affischer i deras lägenhet och och han blev misstänkt för samarbet med kommunister. För att ”skydda det tyska folket” beslagtog Gestapo alla kopior av hans böcker. År senare hittades brevet som föranledde gripandet. Där stod att hans användande av uteslutande gemener och hans illustrationsteknik var ”en subversiv tendens som är oförenlig med den nationalsocialistiska statens strävan [om att upprätthålla det tyska typografiska och kulturella arvet]”.

Tack vare att Tschichold kände en av poliserna som arresterat honom lyckades han få ett pass och kunde fly till Schweiz. Där levde han under majoriteten av sitt liv.

Jan Tschicholds mest kända typsnitt är an­tikvan Sabon, ritat 1967 som en moderniserad version av det klassiska typsnittet Garamond. Det är ett mjukt och välritat typsnitt med hög läsbarhet och som digitaliserats väl av typsnittshuset Linotype 2012 i versionen Sabon Next.

I alla aspekter av livet påverkas vi av vår gemensamma historia, i såväl stort som smått. Jan Tschicholds livsöde är en del av Forum för levande historias berättelse och en referens till vår gemensamma historia. Genom att synlig­göra också denna del av historien binder vi ihop vårt visuella uttryck med vår vision.